En lugn och fin dag i förra vecka begav sig min bror Bertil och jag ut på en fisketur. Vi stack ut med vår båt i skaplig tid för att kolla om det fanns någon torsk.
På vägen ut från Fårösund passerar vi Norra Gattet och sedan Aurgrunn, en liten ö utanför Lansa på Fårö. Där har beståndet av skarv ökat det senaste året, men i dag såg vi inte så mycket skarv. Vad vi såg var havsörn. "Där sitter en örn! Och där är en till och en till och en till ....". Där satt 8 st havsörnar som efterhand flög upp och som sedan majestätiskt seglade iväg ifrån och över oss. Det var majestätiskt! Det kändes stort och var stort! Vilka fantastiska djur. Storlek, pondus, integritet och svåråtkomlighet. Allt var bara sååå stort!
När vi hämtat oss och kom ut till vårt torskställe fick vi påhälsninga av en säl. På 15-20 meters avstånd stack nosen upp. Den stirrade intresserat och nyfiklet på oss en god stund. Så försvann den plötsligt. Efter en stund dök den upp på andra sidan båten för att åter kolla in oss. Det här upprepades och vi hade fullt upp med att kolla var sälen skulle dyka upp nästa gång. Det var en nyfiken rackare!
En härlig fisketur. Vi var helt ensamma på sjön och kände oss som ett med naturen. Det är sånt här man behöver för att klara novembermörkret. Kanske är november bättre än sitt rykte!
Om vi fick någon fisk! Tja, det blev inte lika bra som förra gången men ett trettiotal torsk blev det i alla fall. Fileerna blir ett fint tillskott. De flesta hamnar i frysen för vinterns behov.
2007-11-27
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)